Snoppen vill äta morötter

Det har varit minst sagt en besynnerlig stämning i landet den senaste tiden. Det vore som om ett tjock täcke av depression lagt sig över vårt avlånga land. Jag har legat sömnlös de senaste nätterna och funderat på vad detta kan beror på. Kan det vara att vi nyligen fått reda på att avslagen Coca Cola inte längre hjälper vid magsjuka? Eller beror det helt enkelt på att vi läst den extremt stora och chockande nyheten i Aftonbladet att Britney Spears svåger gjort sig illa i huvudet? Efter mycket funderande och en hel del intensivt detektivarbete kom jag fram till varför denna melankoli drabbat oss… Mr. Verbal har inte bloggat på nästan en månad!!!

För att tillgodose svenska folkets infernaliska hysteri efter blogginlägg från mig (läs Fredrik), kommer här en kort resumé av vad som hänt i mitt händelserika liv den senaste tiden:

 

 

 

 

 

Så, då var det sagt… inte så mkt med andra ord. Däremot kan jag med nöje informera om att en första golfrunda på Öland genomförts på ett mycket heroiskt sätt. Endast en, 1, boll försvann under denna häpnadsväckande runda. Det firades med en kall öl i vårsolen. Som Göran Zachrisson sagt, ”Det där va förtvivlat bra gjort!”. För er som inte vet så är Zachrisson världens bästa golfkommentator. Klassiker som ”Greenen ser ut som en fläskkotlett… fast mindre” och ”Det är ovanligt att golfspelare kommer från London. Där finns ju så mycket annat att göra som t.ex. äta hamburgare” och kanske den absolut bästa ”Denna banan har allt, snabba greener, smala fairways och framförallt goda räkmackor.” Hans bildspråk är helt underbart!

Förövrigt hände det en mycket meriterad händelse på Öland. Att som pappa se sina barn växa upp och utvecklas är något som är underbart. Speciellt kul när man ser att ens egna gener förts vidare. T.ex. är min dotter extremt bra på att härmas. Dock är jag nog just nu stoltast över min son som vid ett blöjbyte fällde den alldeles underbara kommentaren med handen mellan benen, ”Snoppen vill äta morötter…”. Underbart! Jag har länge funderat på just samma sak. Har bara varit så svårt att utrycka denna önskan. Tack min älskade son för att du finns!

Vill avsluta med en gammal klassiker!

Thank you for the music! 

Skål!

Inför kvällens möte med familjen i slöhögen (soffan) hade min bättre hälft, fått mycket sunda och omtänksamma tankar… o köpt mig lite choooooooklad!!! Mycket kompetent som en vän till mig hade sagt. YES I CAN! Jag är till häften människa och till hälften en chokladparasit. Finns inte så mycket som får mig på bra humör som god choklad. Jag drog i mig allt i ett nafs utan att tänka på vilka konsekvenser detta kunde innebära för min omgivning… (Jag har läst att det blir lätt så in chocktillstånd). När jag till min förvåning märker att jag inte känner någon smak… här har jag nu infernaliskt bombat in skopor av choklad i min mun, som sedan mina 24 vita (snarare gul/bruna) riddare krossar sönder likt ett par byggarbetare på LSD, för att sedan skicka vidare ner i gommen och till smaklökarna (förövrigt de ända lökar vi som män äger… och inte kan klämma på, orättvist)… men dessa jäkla lökar strejkar idag… de vill inte… när nu paradisets frukt serverats framför mina ögon… så vill de inte…*snyft* Nu har jag 2 alternativ…. Bli frisk fort som fan för att dessa små retstickor till lökar ska må bra igen… alternativt dra en Laphroaig så det sätter lite fart i systemet… blir nog de sistnämnda, så kommer det andra av sig självt… Skål!

Ps. Det otroligt vackra och talande kortet till höger är taget med min nya vän, Nikkon D90 Ds.

Pizza, religion och bollibompa…

Jaha, nu kommer tjatmoster igen... men måste bara säga, jävla förkylning! Har gått över en vecka nu… blir galen! Ingen tennis eller innebandy på 2 veckor…
Efter 8 dagars horisontelläge blir det ju en hel del filmer men plöjer igenom. Igår blev det dokumentären Religulous med Bill Maher. Sägs att detta skall vara den bästa dokumentären sen Bowling for Columbine. Vette fan. Jag är inte ett dugg religiös och jag tycker det är helt sjukt, men också ganska roligt, att folk världen över tror på en kille som går på vatten, om talande ormar, om jungfrufödslar m.m. Det känns ju som om X-men filmerna är mer verkliga… Fatta om nån idag hade sagt att X-men var på riktigt… man hade ju blivit inlåst! Mahers kritik av religionen är ju helt befogad… dock tycker jag att hans hån mot religionen blir något överdriven, vilket leder till att man inte tar det på allvar. Synd. Tror tyvärr inte dokumentären kommer att få religiösa fundamentalister att få upp ögonen… och fatta att det är ganska löjligt, dessvärre blir det nog tvärtom. Leve Life of Brian!



Nu blir det pizza o bollibompa!

Plugg, ihärdig trötthet och ett par blöta socks…

Det smått fasansfulla vädret med grådishet lika grå som gårdagens match mellan Portugal och Sverige, lika blaskig som Aftonbladets löpsedlar och lika tröttsamt som tv-tablån en lördagskväll, lika jäkla trött känner jag mig. Så otroligt inkompetent väder. Förstår inte riktigt nyttan med det… det är ju liksom inget väder.. det bara är… så onödigt att överhuvudtaget ha väder, när det liksom inte ens är väder. Suck.
Försökte övervinna denna dag genom att känna mig nyttig och dyka ner i det akademiska träsket, kravla mig runt, och komma upp med en uppsats om de nya affärsmodellerna… det gick inte. Efter första trevande steget i denna gyttja fastnade inte bara foten, utan hela jag. Blä! Det enda jag fick ur mig var ett par trevande meningar om hur ”den nya ekonomin” påverkar gårdagens industriföretag att omvärdera sina affärsmodeller. Så jäkla tunt. Så jäkla påklistrat. Som om jag hade en jäkla aning. Bara en jäkla massa dravel.

Försökte få huvudet över gyttjeytan genom att gå ut med barnen, få lite frisk luft, lite energi. Efter 10 min var både skor, strumpor och fötter genomblöta efter trampandet i denna ansamling av varken vatten eller snö.. bara nått halvfabrikat som är helt värdelös. Snön får fan ta o bestämma sig… antingen snö.. eller inte snö.. ska det va så jäkla svårt?

Nu ligger jag här i soffan… o bara är. Ska nog dra på lite skön house, ta en kopp kaffe, luta mig tillbaka.. och njuta av livet!

Vi kallar det surakvarten...

Eart Hour står för dörren! Idag klockan 20.30 släcker världen sina lampor… eller ja, vissa släcker… vissa lampor.. Sydney släckte 2 strålkastare på operahuset i alla fall… Men misströsta inte, världens undergång går att rädda! Vi i sura slår ett slag för miljön genom ”surakvarten”. Samtliga kommunens hembränningsapparater kommer stängas av under en hel kvart under lördagskvällen. ”Jag tycker det är en lysande idé” säger en kommuninvånare som vill vara anonym. Han fortsätter ”Jag har släckt i Sura som inte var lika tända på idén. Men efter att jag berättat om alla fördelar gick ljuset upp för dem och de sa Watt the fuck, vi är på!”. De flesta kommuninvånare är rörande överens om att surakvarten kommer att förändra världen…

Fotofetischist

Sitter just nu o väntar på att mitt sjuttifjärde onödiga inköp ska landa i brevlådan. Varför känns det alltid så otroligt spännande och skönt att köpa onödiga tekniska prylar? I veckan blev det en Nikon D90 digitalkamera för den försumbara prislappen på… vågar nog inte skriva.. men kan säga att jag hade fått inte bara en Daihatsu Charade för priset. Aj så onödigt. Men oj så kul! Nu ska jag bli mästerfotograf.. det kan väll inte vara så svårt?

Följ min kameras resa på: http://server.logistik.posten.se/servlet/PacTrack?lang=SE&xslURL=/xsl/pactrack/standard.xsl&kolliid=83698880674SE

Förkylningsfrissa

Under 90-talet växte inte bara håret fram, utan även nya frisyrer. Från 80-talets pudelrockare och synttofsar till 90-talets attackpage och kn*llruffs... nu är 2000-talets nya innefrisyr här, förkylningsfrissan!
Denna utomordentliga skapelse kommer att ta modevärlden med storm, och redan nu kan man se kändisar på röda mattan bära denna innefrissa.
Frisyren skapades av den Suralistiska designern D Von Nillonen. ”Jag vaknade en dag, efter att ha gjort av med 4 kartor Alvedon, 7 paket Lambi och 10 koppar av nått jäkligt äckligt kinesiskt te, gick till spegeln och såg att ena halvan av håret stod liksom rakt upp”, säger skaparen. ”Jag förstod nästan på en gång att detta var något unikt”. D Von Nillonen började med att ta kontakt med kända frisörer världen över och snart var frisyren inte bara ett sätt att ha håret på, utan även en helt ny livsstil.